2020

2208-1: Vad kan ”politisk och finansiell samordning” betyda? Två exempel belyses som underlag för fortsatt dialog

Av Jonas Wells, Peter Johansson och Mikael Holmlund

Rapporten är ett försök att dokumentera och skapa underlag för en diskussion om vad politisk och finansiell samordning kan betyda utifrån två samordningsförbunds berättelser.

Gemensamt för dessa två berättelser är de relativt likalydande ändamålsparagrafer och en berättelse om hur förbunden och deras medlemmar har arbetat vidare med den i praktiken.

2019

Nationell rapport med jämställdhetsperspektiv

Av Ulrika Eklund

NNS har tagit fram deltagarenkäter och indikatorer för att kunna följa utvecklingen av samordnade insatser och verksamheter som finansieras och stöds av förbunden. Sweco Society har därefter gjort en nationell sammanställning av 2018 års indikatorenkäter till respondentgrupperna, deltagare, personal, styrelser och parternas chefsgrupp. 

Syftet med denna rapport är att undersöka Swecos rapport och de redovisade resultaten med fokus på jämställdhet. Uppdraget var även att ge förslag på vad som kan göras lokalt utifrån enkäterna.

2018

2018-1: Rapport efter nationell mätning av indikatorenkäterna hösten 2017

Av Jonas Wells

Denna rapport redovisar den första nationella mätning med indikatorenkäterna som gjordes under september-oktober 2017. Den presenterar materialet aggregerat såsom respondenterna som deltog svarade. Tretton samordningsförbund var med och insamling av data skedde till och med den 31 oktober 2017 varvid lokal inregistrering skedde under november/december och därefter skickades datamaterialet aggregerat per samordningsförbund till NNS.

Materialet kan inte generaliseras till att gälla alla samordningsförbund eller ge en fullständig bild av hur den finansiella samordningen fungerar i stort. Analyser av resultatet bör göras med stor försiktighet i den bemärkelsen. Analys kan endast göras i förhållande till de svar som har lämnats, varken mer eller mindre.

2017

2017-1: Uppdraget som ordförande i ett samordningsförbund. 
– Redovisning av enkätundersökning 2016

Av Elin Asplund

Denna rapport bygger på resultat av en enkät utskickad till ordförande i samordningsförbund. Syftet med enkäten är att få en bild av ordförandes roll, uppdrag och vilket stöd man anser sig behöva från NNS. Enkäten gick ut i december 2016 till totalt 80 styrelseledamöter i samordningsförbund som innehade ordförandeposten i styrelsen under 2016, varav 48 av dessa besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. 58 % av de svarande är kvinnor och 42 % män.

Av de svarande representerar merparten förbund (61 %) som har en tilldelning på upp till 7 miljoner kronor årligen. 5 av de svarande sitter som ordförande i förbund som har en årlig medelstilldelning på 15 miljoner kronor eller mer.

2017-2: Rapport efter workshop i Gävleborgs län om utveckling av samverkan

Av Jonas Wells

Denna rapport är en delrapport i en större studie som pågår under 2016-2017. Under mars-april 2017 genomfördes fyra workshops med företrädare för myndigheterna Arbetsförmedlingen, Region Gävleborg, Försäkringskassan och nästan samtliga kommuner i Gävleborg län. Workshopen och denna studie tillhör del två i en tre stegsprocess i syfte att dokumentera vad som uppfattas som viktigt för att utveckla samverkan mellan parterna inom Gävleborgs län och hur det kan ske. Första steget genomfördes av Region Gävleborg, FoU Välfärd med sikte på att göra en baslinjemätning på samverkansklimatet inom rehabiliteringsområdet i länet idag. Detta har de gjort genom en omfattande enkätstudie och med fokusgruppintervjuer.

Målet med denna rapport är att identifiera teman/områden som anses känneteckna god samverkan och identifiera utvecklingsområden som Samordningsförbundet Gävleborgs län kan satsa på det fortsatta arbetet.

2016

2016-1: Vem är undertecknare till årsredovisningarna? En liten studie om identitet i samordningsförbunden

Av Soraya Green och Jonas Wells

Vem är samordningsförbunden? Svar på denna fråga är inte alltid så självklara. Dels kan samordningsförbunden själva ge olika svar, och dels kan huvudmännen och andra ha olika uppfattningar om vem det är som agerar i ett samordningsförbund.

Relationen samordningsförbund och medlemsmyndighet kan ibland vara svår att särskilja, och ibland är det kanske meningen, men hur gör samordningsförbunden när det är ålagt att det ska vara tydligt?

2016-2: Kartläggning av samordningsförbunden och Försäkringskassans ökade påslag för OH-kostnader

Av Jonas Wells

Under 2016 har Försäkringskassans huvudkontor ändrat sina rutiner och tolkning av avgiftsförordningen som informerar Försäkringskassan om hur kostnader för externa tjänster ska kompenseras. Detta har påverkat flera samordningsförbunds finanser men framförallt den organsiering av insatser de ingående myndigheterna (efter Lag 2003:1210) bedriver tillsammans i syfte att förbättra möjligheterna till samordnad rehabilitering och stöd för återgång i arbete. 

Denna kartläggning är en sammanställnng efter en enkät som gick ut till samordningsförbundens tjänstemän mellan 2016-10-21 och 2016-11-01. Trots den korta svarstiden har 53 samordningsförbund deltagit i undersökning.

2015

2015-1: Resultat av enkät om framtida utbildningar inom samordningsområdet

Av Jonas Wells

Under hösten 2014 mellan den 13 oktober och den 8 december undersöktes behov av framtida utbildningar inom samordningsområdet via en webbenkät.

Enkäten förmedlades ut via samordningsförbunden för att nå principiella målgrupper för samordningsförbunden, styrelseledamöter, kanslipersonal och samarbetspartners lokalt (chefer, professionella hos de samverkande myndigheterna).

Respondenter fick ta ställning till 14 uppfattade förslag till framtida utbildningar och värdera både intresset och angelägenheten i tid samt fick möjlighet att lämna öppna kommentarer (se bilaga 1 med enkätens utformning).

2015-2: Arbetsvillkor för förbundschefer i samordningsförbund

Av Elin Asplund

2010 och 2013 genomförde Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) en kartläggning av tjänstemännens arbetsvillkor i landets samordningsförbund.

Dessa studier har nu följts upp genom en ny enkät till landets förbundschefer i syfte att få en bild över hur kanslier är organiserade och hur tjänstemännens arbetsvillkor ser ut. Resultatet kan användas för att utveckla stödet till NNS medlemsförbund samt lokalt i utvecklingen av välfungerande kanslier.